Efterkrigstiden

Efter kriget kom en tro på konsten som en positiv kraft i samhället och en önskan att sprida god konst till en större allmänhet i form av grafiska blad. För Nationalmuseets utställning ”God konst i hem och samlingslokaler” 1945 arbetade Rodhe fram en serie skisser av en parkliknade kyrkogård, Kyrkogården, 1945. Motivet fann han i Uppsala och i dessa arbeten förenade Rodhe abstraktionen med det föreställande. Bland några utspridda kors skjuter träd upp vars former även anspelar på förvridna, mänskliga gestalter (Kyrkogården, skisser, 1944, Uppsala kyrkogård, 1944). I grafikmappen blev det inte kyrkogårdsmotivet som kom att användas utan ett motiv från växthuset i Uppsala botaniska trädgård. I detta verk, bortom växthusets gallerverk, bortom den frodiga, tropiska grönskan och dammens speglingar, anas dock kyrkogårdens plågade motiv (Växthuset, 1945). I litografin Växthuset, 1945 ses ett flertal av de temata som Rodhe kommer att arbeta med i sin mogna konst, de abstrakta formerna inspirerade av naturen och grönskan, gallerverken samt speglingens förmåga att skjuta in nya motiv och perspektiv i bilden. En mängd förlagor, skisser och teckningar som relaterar till motiven Kyrkogården och Växthuset finns i samlingen.