En kontinental uppväxt i Tyskland och studierna i Köpenhamn kan ha bidragit till att Lennart Rodhe inte fann sig tillrätta på Konstakademien i Stockholm. Det var först de sista åren, med Sven X-et Erixson som professor, som han flyttade sitt målande till skolan. En modelluppställning med en äldre dam fångade hans intresse vilket 1944 resulterade i en lång rad studier och versioner på temat. Ett flertal av studierna, (Studie Skådespelerskan), (Studie Skådespelerskan), (Studie Skådespelerskan,) alla från 1944, finns i stiftelsens samlingar likaså Utan titel, studie till Skådespelerskan, 1944. I dessa målningar syns influenser av både kubism och av Matisses kolorit och fria penselföring. Rodhe har inte ansträngt sig för att skapa harmoniska studier, utan i bilderna finns starka, oroande kontraster mellan ljus och skugga. Trots krigets ofrivilliga isolation var de unga konstnärerna inte omedvetna om vad som pågick i det krigshärjade Europa och i Rodhes efterkrigsverk kommer dessa existentiella och mörka drag att träda fram.
Studie Skådespelerskan, 1944 ca
Vidare läsning
Thomas Millroth, Lennart Rodhe, Sveriges Allmänna Konstförening, Uddevalla 1989
Börje Magnusson och Thomas Millroth, Rodhe som grafiker, Atlantis, Värnamo 1993
Per Bjurström, Bagateller, Carlssons bokförlag, Malmö 1995
Per Bjurström, Blockteckningar och reseskisser, Carlssons bokförlag, Malmö 1995
Mailis Stensman, Rodhe som textilare, Norstedts förlag, Värnamo 1995
I Rodhe som grafiker finns en utförlig biografi och bibliografi samt register över var de grafiska bladen ställts ut.