Frukter och block - konkretismen influerar

Lennart Rodhe var i brytpunkten mellan fyrtio- och femtiotal associerad med 1947 års män, ursprungligen en grupp som ställde ut i ”Ung konst”, på Galleri Färg och Form. Han deltog även i andra utställningar med fokus på konkretismen, som i utställningen ”6” 1956 på Malmö museum för vilken han även gjorde en affisch i upplaga 6; Bonnier, Jones, Lindell, Olofsson, Pehrsson, Rodhe. Triangeltemat ledde vidare till teman med Block – konstnärens kanske mest konkreta verk. Typiskt för Rodhe är att han trots allt har en utgångspunkt i observationer ute i naturen, spelet mellan ljus och skugga över huskroppar och platta tak i Capris stadslandskap. Blockteckningarna är renodlade, alla former kan ha en funktion i ett spel med positiva och negativa former. Blocken ligger assymmetriskt placerade på papperets yta, ingen del av teckningen är central, utan alla delar har lika värde. Några år senare utvecklas detta tema till vad Rodhe kallade Frukter och block. 1955 fick han ett uppdrag att göra tre stora glasfönster till Svenska Handelsbankens kontor i Stockholm. Skissarbetet påbörjades vid en vistelse i Saint-Tropez och det var de djupa kontrasterna mellan ljus och skugga i fikonträd och vinstockars lövverk som ledde Rodhe till att kombinera blocken med runda former som i Utan titel, frukter och block, ca 1958. Fruktträdgården och frukttemat återkom under det sena femtiotalet i teckningar, målningar och grafiska blad, som i portföljen med triptyken Årstiderna som gavs ut av Konstfrämjandet 1960 (Årstiderna, Hösten, 1960). Kontrasterna av ljus och färger i ljusspelet, och hur former kan fungera som mönster, följer Rodhes konstnärskap. Långt senare återkommer han till studiet av ljusspelet i trädens bladverk i sviter av teckningar från sommarstället Flivik, Utan titel, 1999 men det finns även med i de sena verken med grenverk och speglingar i skogen.